|
|
Ytterligare en felkälla
| I knäpp- och stråkinstrument finns två
svängande system. Dels har vi strängen som vibrerar och dels har vi
klanglådans (instrumentkroppens) egenfrekvens. Via stallet står systemen i
förbindelse med varandra och påverkar varandra. Om strängens ton
är högre än klanglådans egenfrekvens, kommer strängens ton att
höjas något. Om strängens ton är lägre än egenfrekvensen kommer
strängens ton att sänkas något.
Fenomenet kan påvisas genom experiment och vi kan inte göra något åt det. Tack och lov är inverkan så liten att vi inte förmår att uppfatta den med hörseln! (Samverkan mellan de båda svängande systemen är också det som orsakar s k "vargtoner". Om tonen man spelar ligger nära instrumentets egenfrekvens, kan tonerna genom interferens komma att ömsom förstärka och släcka ut varandra. På ett stråkinstrument låter det som ett får som bräker.) |
